Människa eller maskin: hur använder översättare AI i dag?
Vad tycker egentligen översättare om AI? Det är en fråga som engagerar hela branschen – och svaret är mer nyanserat än man kanske tror.
Vad tycker egentligen översättare om AI? Det är en fråga som engagerar hela branschen – och svaret är mer nyanserat än man kanske tror. Vi frågade ett nittiotal språkexperter – med över 80 olika språkkombinationer – och svaren är både intressanta och tankeväckande.
Enkäten ”Ditt perspektiv på AI” genomfördes i mars i år. Syftet var att få en tydligare bild av hur AI upplevs av språkexperter, hur de använder det i sitt yrke och vilka verktyg de föredrar och varför.
De flesta professionella översättare använder AI i någon form i sitt dagliga arbete, men godkänner aldrig rakt av det resultat den ger. Det mänskliga omdömet och den kulturella medvetenheten lyfts i det här sammanhanget fram som avgörande faktorer som ingen algoritm ännu kunnat ersätta.
Svaren visar att en tydlig majoritet använder AI på något sätt i sitt översättnings- och granskningsarbete. Samtidigt är inställningen långt ifrån okritisk: många är försiktigt positiva eller är kluvna i frågan, en mindre grupp är tydligt skeptisk medan ytterligare en grupp bestående av entusiastiska anhängare är nyfikna på tekniken och vill utforska den vidare.
Trots själva potentialen i AI är den största farhågan risken för bristande kvalitet. Den andra stora frågan är vad som händer med acceptansen och förståelsen för att mänsklig kvalitetssäkring av AI-producerat material behövs – kommer det att minska eller kanske till och med försvinna i framtiden? Detta förstärks av oro för opålitliga resultat, AI-verktygens bristande förmåga att hantera kulturella sammanhang och olika typer av sekretessrisker. Utöver detta lyfts mer långsiktiga farhågor som rör branschen i sig, som exempelvis osäkerhet kring ersättningsnivåer och risken att efterfrågan på yrkesöversättare minskar.
Användning
Undersökningen visar att AI används framför allt som stöd i själva översättningsarbetet, men också för idégenerering, språkligt stöd, terminologisökning, research och faktakontroll samt, i något mindre omfattning, granskning av översättningar. Många ser AI som ett flexibelt verktyg som kan bidra i flera faser av processen, men framhäver vikten av att en människa alltid bör få sista ordet.
De mest använda verktygen – kombination är nyckeln
Bland de mest använda LLM-baserade verktygen återfinns ChatGPT och DeepL, men även Claude och Google Gemini är på frammarsch. En annan grupp av verktyg utgörs av professionella översättningsprogram där Smartling, Phrase, Trados Studio och memoQ är de som översättarna använder mest.
Översättarna kombinerar hellre flera verktyg än förlitar sig på en enda lösning. Etablerade CAT/TMS-miljöer, numera med AI-stöd, är fortfarande de viktigaste plattformarna för professionell översättning, men de kompletteras i allt högre grad av generativa AI-verktyg för att revidera, förfina eller få stöd i formuleringar. De flesta översättare föredrar helt enkelt en verktygslåda där de väljer lösning efter uppgift.
AI-verktygens styrkor och svagheter
När språkexperterna beskriver styrkorna lyfts framför allt terminologihantering och tempo. AI uppfattas som ett kraftfullt stöd för att snabbt hitta rätt term eller ta fram ett första utkast, och i vissa fall för att förbättra flyt och stil. Andra positiva aspekter, som funktionalitet, användarvänlighet och anpassningsförmåga, nämns också men är mindre viktiga.
Den enskilt största nackdelen bedöms vara risken för låg kvalitet. Många betonar därför behovet av noggrann granskning och nödvändig bearbetning av AI-genererade texter. De lyfter också risken för subtila, svårupptäckta fel och nyansskillnader som kan få stor påverkan. Sekretessfrågor tas också upp, liksom begränsad anpassningsbarhet och andra funktionella begränsningar – men dessa beskrivs generellt som sekundära jämfört med kvalitetsaspekten.
Bedömning av verktygen
När översättarna fick bedöma de olika verktygen i tre nivåer – mycket användbar, användbar och inte användbar – hamnade de flesta bedömningar i mittenkategorin användbar. Den gemensamma nämnaren är att inget verktyg ses som konsekvent högkvalitativt för alla språk, typer av texter, ämnen och sammanhang.
I slutänden handlar det om en balans – mellan teknologins fantastiska möjligheter och den mänskliga expertisens oersättliga värde – för att även framöver kunna leverera högkvalitativa översättningar. Detta verkar vara nyckeln till branschens fortsatta utveckling och framtid.